Självmord – här för att stanna
Mycket lite talar för att självmorden kommer minska inom överskådlig tid. Trots att samhället satsar mer resurser än någonsin tidigare på suicidprevention, har den minskning som kunde iakttas under slutet av 1900-talet avstannat nästan helt.
I denna artikel delar Örjan Gruden, pappa till Love som tog sitt liv 18 år gammal, med sig av några resultat från sitt undersökande arbete. Synen på självmord behöver revideras och samhället måste möta de tusentals anhöriga som varje år förlorar någon i självmord på ett annat sätt än idag.
Förenklad bild av orsaker till självmord
Som grundorsak till självmord anges vanligen psykisk sjukdom.1 Det vetenskapliga stödet för detta antagande är dock förvånansvärt svagt.2
Bland andra orsaker kan avsaknad av framtidsutsikter, somatiska sjukdomar och heders – och skamrelaterade aspekter nämnas.3 Ett ensidigt fokus på psykisk sjukdom kan bidra till att personer med självmordstankar inte känner igen sig och därmed inte verbaliserar sina tankar eller söker den hjälp som går att få.
Då människan är en reflekterande varelse går det inte heller att bortse från existentiella aspekter och frågan om livets meningsfullhet genom att endast närma sig självmord som ett patologiskt fenomen.
Suicidpreventiva åtgärder är verkningslösa
De åtgärder som sägs minska självmord har liten eller ingen effekt på makronivå. Det gäller exempelvis utbildning för professionella inom sjukvården och övriga som kommer i kontakt med personer som inte vill leva.4 Inte heller försök att begränsa tillgången till metoder för att ta sitt liv har gett önskad effekt. Ett exempel är järnvägen där nivåerna är förhållandevis konstanta över tid5, detta trots stora satsningar på att försvåra tillgång till spårområdet.6 I den mån man kan se att åtgärderna haft en positiv effekt har det i första hand varit i andra länder.7
En vanlig uppfattning är att samhället satsar för lite resurser på självmordsprevention och att det skulle vara orsaken till att självmorden inte minskar. Någon uppskattning av vilka resurser som läggs på området har inte gjorts och är naturligtvis mycket svår att göra. Men utifrån att sjukvården lägger stora resurser på exempelvis psykiatri8 och skolan har utökat elevhälsan de senaste 20 åren går det att ifrågasätta detta påstående.
Ökad elevhälsa
Antal kuratorer, psykologer och elever på grundskolan (ink grundsärskola) och gymnasieskolan (ink gymnasiesärskola).9
Vi vet inte hur självmord förhindras
Vi vet ganska lite om hur självmord kan förhindras10 och lite förvånande har inte mycket forskning bedrivits om orsakerna till den minskning som ägde rum i slutet av 1900-talet. Den enda åtgärden som det finns skäl goda att tro haft önskad effekt är den typ av anti-depressiva mediciner, SSRI, såg marknadens ljus 1992.11 Tyvärr har effekten av SSRI-preparaten på självmordstalen planat ut och kan inte förväntas bidra framöver.
Sätter man självmord i ett historiskt och globalt perspektiv tycks låga självmordstal korrelera med mer traditionella samhällsstrukturer12 13där auktoritära religioner ser ut att vara mest effektiva.14 Det vill säga kulturer som är mycket olika dagens svenska.15 Om vi anser att det är önskvärt med ett samhälle som värdesätter individens frihet är det mycket som talar för att vi saknar verktyg för att minska självmorden.
Värderingar
Sverige är ett av världens mest sekulära och individualistiska länder. Källa: World Value Survey.
Att stötta anhöriga
Ett underförstått antagande i en optimistisk syn på självmordsprevention är att det inte kommer att finnas några anhöriga eftersom ingen längre tar sitt liv. Genom att reducera självmord till en psykisk sjukdom där ingen annat än samhället (genom sjukvården) har ett ansvar blir den anhöriga lämnad ensam i ett känslomässiga vacuum utifrån att självmordet inte borde ägt rum. Ett sådant förhållningssätt minskar möjligheterna att finna en nödvändig acceptans när självmordet är ett faktum.
Noter
- Socialstyrelsen (2023). Suicid och suicidförsök. https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker-och-vardskador/vardskador/suicid/ [Hämtad 2023-11-15] ↩︎
- Craig, J. B. (2022). Rethinking Suicide – Why Prevention Fails, and How We Can Do Better. Oxford University Press. s. 29 ↩︎
- van Hooff, A. J. L. (2011). From Autothanasia to Suicide: Self-killing in Classical Antiquity. Routledge. ↩︎
- RESPI (2023a). Evidensbaserade insatser. https://respi.se/insatser/evidensbaserade-insatser [Hämtad 2023-11-16] ↩︎
- Trafikanalys (2023). Bantrafikskador 2022 https://www.trafa.se/bantrafik/bantrafikskador [Hämtad 2023-11-15] ↩︎
- Trafikverket (2023). Din säkerhet vid järnvägen. https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/trafiksakerhet/sakerhet-vid-jarnvag [Hämtad 2023-11-15] ↩︎
- RESPI (2023b) Insatser i skolan. https://respi.se/insatser/evidensbaserade-insatser/insatser-i-skolan [Hämtad 2023-11-17] ↩︎
- Statistiska Centralbyrån, SCB. (2023). Statistikdatabasen, offentlig ekonomi. Kostnader och intäkter för regioner efter verksamhetsområde. År 2007 – 2022 ↩︎
- Sveriges kommuner och regioner, SKR, (2023). Elevhälsa, statistik för personalgrupper. https://skr.se/skr/skolakulturfritid/forskolagrundochgymnasieskolakomvux/elevhalsaskolmat/elevhalsa/statistikpersonalgrupper.70066.html [Hämtad 2023-11-15]
Skolverket (2023b): Sök statistik. https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-vuxenutbildning?sok=SokC&omrade=Skolor%20och%20elever&lasar=2020/21&verkform=Grundskolan&run=1 [Hämtad 2023-11-17] ↩︎ - Wasserman, D. Editor (2022). Oxford Textbook of Suicidology and Suicide Prevention: A Global Perspective. Oxford University Press. förord ↩︎
- Carlsten, A., Waern, M., Ekedahl, A. and Ranstam, J. (2001). Antidepressant medication and suicide in Sweden. Pharmacoepidem. Drug Safe., 10: 525-530. ↩︎
- Lindén, P.-A. (1993). Självmord 1750–1970. In Beskow, J., Allebeck, P. Wasserman, D. & Åsberg, M. (Red). Självmord i Sverige. En epidemiologisk översikt. Medicinska forksningsrådet, Forskningsrådsnämnden och Folksams vetenskaplig råd. ↩︎
- Gruden, Ö (2023). Egna beräkningar baserade på data från WVS och WHO:
World Value Survey, WVS, (2023). https://www.worldvaluessurvey.org/WVSContents.jsp [hämtad 2023-11-15]
WHO (2021). Suicide worldwide in 2019: global health estimates. Geneva: World Health Organization; 2021 ↩︎ - Lawrence RE, Oquendo MA, Stanley B. (2016): Religion and Suicide Risk: A Systematic Review. Arch Suicide Res. 2016;20(1):1-21 ↩︎
- World Value Survey, WVS, (2023). https://www.worldvaluessurvey.org/WVSContents.jsp [hämtad 2023-11-15] ↩︎
